Tog en tur med de minsta barnen och de två äldsta pållarna också. Blev en kortis då Simon ringde på mobilen och meddelade att lillpållan kommit loss och sprungit ut på vägen. Hoppsan. Visade sig senare att det inte var så illa men lös var hon, dock hade hon som tur var stannat inne på gårdsplan... puuuhhh. Jag var liksom INTE motiverad att leta efter lös häst i skogarna idag.
Saga och Lukas sköter ponnyerna;
De är verkligen duktiga och jag är glad att de är intresserade. Lukas är oftast villig att rida och nu har han hjälpt mig att träna Ella som inte är riden så mycket. KUL!
Saga har lärt sig att styra, stanna och starta Karina, gissa om hon (och jag såklart) är stolt!
Idag var annars en dag som bara försvann. Försöker få fart på vår pool igen men vattnet är och förblir totalt äckligt. Inser att vi stoppat i för lite klor redan från början så skadan är ju redan skedd... får kanske börja om från början och göra rent, tappa ur och fylla på nytt vatten.... eller hur tusan bär man sig åt?
Fixade mig en mysplats på farstubron häromdagen. Farmors gamla gungstol åkte fram och fixades till, har även bundit upp fiskelina åt luktärten i balkonglådorna bredvid... vips fanns där plats även för en gofia i sin härliga filt! :D
Luktärterna slår ut
Känns som om jag har en otrolig tur i livet, trots allt svart elände som också funnits där, som har mina härliga ungar! Jag är liksom aldrig ensam trots att jag ibland är det... Just nu har maken hittat sig jobb på annan plats och jag försöker hinna med här hemma. Känns som ett hopplöst projekt och jag önskar bara hem honom. Men nu är det som det är... bara att gilla läget - igen. Känner mig låg just nu och lite ensam... Hoppas på mer styrka och kraft imorgon, jag skulle behöva det.
Ha det så gott i sommarvärmen, ni som hittat hit.
/ Ann-Mari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar