På banan igen...

Så är vi där igen då. In i rutiner med skola, jobb, dagis, aktiviteter, läxor, kläder, lämna och hämta, frukt i skolväskan, fylla i blanketter i all evighet, komma ihåg veckobreven som ska upp på kylskåpet och bort med de gamla, inneskor och vattenmuggar, inventera kläder och gå på föräldramöten... skolan är igång igen.

Vi startade första skoldagen lite lagom långsamt med en halvdag i skolan och senare ett skolstartsfika. Vi firade ju in sommarlovet med lite tårta och då blev det kladdkaka i solen på första skoldagen. Tröstfika tyckte äldsta sonen att vi skulle döpa det till men jag försökte väl vända det hela till något mer positivt... tror inte jag lyckades sälja in idén däremot.

Nu är det mycket jobb på gården som ska fixas. Skriver listor och bockar av för att inte missa något eller tappa fart. Låter lite hysteriskt kanske men nödvändigt i vår familj. När det blir för mycket riskerar vi att stänga av och i protest bara lägga ner... men nu går det inte. Mycket som faktiskt bara MÅSTE fixas innan vintern och den kommer förr än man anat... Det lät ju lite gammalmodigt och negativt kanske men så är det... iallafall hos oss, för vi är nästan aldrig klara med allt vi föresatt oss innan vintern.

Vi har börjat städa gården också, blir en tur till soptippen i veckan. Rensar högt och lågt och det blir såååå bra! Imorgon skulle jag behöva plocka upp falläpplen och plocka av de sista vinbären och göra saft. Rensa i de förråd jag inte hunnit och inventera vinterskor och mössor. Puh. Ambitionsnivån är hög - än så länge.. jag vet att det avtar så bäst att passa på medan man har lust!

Motionerar Karina för fullt. Jag cyklar, hon går och springer - perfekt! Har kommit fram till just detta är hennes grej, hon gillar det! Roligt att se henne tycker jag där hon flyger fram bredvid cykeln med spetsade öron och bara väntar på nästa kommando. Saktar jag ner så saktar hon ner... ökar jag så ökar hon, helt utan att jag behöver ta i grimskaftet. Härligt! Blir utställningsträning med Lava också i veckan för nästa helg är det utställning i Karlstad. Ska bli jättekul för många bekanta ska dit de med och det blir många härliga återträffar hoppas jag. Hoppas också på barnvakt så maken kan följa med för resan är lång och ansträngande. Tar väl oss sisådär fem timmar att komma dit...

Nu ska jag slappa i soffan en stund till. Hann träna idag och det känns otroligt skönt, jag är på gång igen efter sommarens uppehåll. Var tvungen pga tidsbrist men ångrar det nu, har tappat en hel del och det känns trögt att komma igen. Jag kör så det ryker så hoppas jag att jag återfår formen. Det är ju trots allt på mig det hänger, gör det bara för min egen skull i första hand men vet att träningen ger massor även åt min familj som får en mycket gladare och mer harmonisk mamma och fru.

Nu smyger sig tröttheten på och soffan känns mer än lockande... vi ses!

Ha det gott! / Ann-Mari